Baader-Meinhof

[Svento]

Jag upptäckte nyligen dom där 3.0-orna. Egentligen är jag väl mer dragen åt små bilar men 3.0 känns liksom nästan lite Rolls Royce... Dom säljs ju ofta billigt och för nåt år sen började jag fantisera om att köpa en.

Men hur är dom att ha som bruksbil? Drar dom flera liter per mil eller? Och säkerheten undrar jag över också. Nu har jag en E30 från 88 och den känns som att jag kan köra barnen i utan dåligt samvete. Dom här 3.0 är ju betydligt äldre men det är ju lyxbilar och rätt stora.

[Alain]

Kan tänka mig att när du pratar om 3.0 du menar E9?
Underbar bil för sin ålder och inte så många kvar tyvärr, slitstar 6a, mycket bra komfort och en trevlig leksak mellan händerna.
Finns 2st på blocket men kan tänka mig att det är en del att göra innan man ser dom på vägarna.

http://www.blocket.se/goteborg?q=BMW+E9&cg=1020&w=3&st=s&ps=&pe=&mys=&mye=&ms=&me=&cxpf=&cxpt=&gb=&fu=&cxdw=&ca=15&is=1&l=0&md=th

[Svento]

Nej, inte hajen. Jag menar E3, fyrdörrars kantig grej. Sån som BM-ligan använde som flyktbil.

[Fredrik M]

En BMW E30 är väl inte det krocksäkraste som finns direkt, tror knappast en E3 skulle prestera sämre på den delen eftersom de är rätt mycket större. Bränsleförbrukningen lär ju vara högre än vad du har i dag, beror givetvis på om du har en 318 eller 325 med och körsättet spelar ju roll.

Att kunna meka själv är väl mer eller mindre än förutsättning för att kunna hålla en sådan rullande.

I mina ögon är dock både E3 och E30 för ovanliga att användas som bruksbil i salt och slask och förtjänar att bli putsbilar på ålderns höst.
Denna ser dock väldigt fin ut, http://www.blocket.se/vasterbotten/Bmw_3_0_SI__73_bud_52864150.htm?ca=20&w=3

[vazze_t]

hej, jag har en E3 2500 automatic -69, just nu är bilen i väldigt dåligt skick och väntar på renovering. frugan min tycker att jag ska skrota den MEN hon har aldrig åkt i den.
Jag lever på mina minnen när jag gled runt i bilen, min har automatlåda och är helt underbar lyxbil (ingen utrusning i den dock), vackra stora och sköna bilar, ingen o ha som bruksbil tycker jag då min har dubbla 2 ports förgasare och 150 hk så att bränslefubrukningen på 98 oktan med blyersättning ligger kanske på 2 liter milen krocksäkerheten behöver du inte oroa dig för då dessa bilar är mindre pansarvagnar, med en gaska rolig historia som du beskriver med rånarligor som använde bilen som flyktbil.

[Svento]

En BMW E30 är väl inte det krocksäkraste som finns direkt, tror knappast en E3 skulle prestera sämre på den delen eftersom de är rätt mycket större. Bränsleförbrukningen lär ju vara högre än vad du har i dag, beror givetvis på om du har en 318 eller 325 med och körsättet spelar ju roll.

Att kunna meka själv är väl mer eller mindre än förutsättning för att kunna hålla en sådan rullande.

I mina ögon är dock både E3 och E30 för ovanliga att användas som bruksbil i salt och slask och förtjänar att bli putsbilar på ålderns höst.
Denna ser dock väldigt fin ut, http://www.blocket.se/vasterbotten/Bmw_3_0_SI__73_bud_52864150.htm?ca=20&w=3

För mig kommer åttiotalsbilar aldrig bli mer än i bästa fall kult. E30 var en bra kompromiss, skapligt funktionell utan att vara en "ny" bil, d v s testad i vindtunnel. Som Volvo 240 typ. För att driva jämförelsen vidare tycker jag E21 är lite som 140, 2002 som Amazon och E3 som 164 (en personlig Volvo-favorit). En E30 tycker jag behåller sin torftiga charm även om den är risig. En Finspångs-racer liksom.

Jag har verkligen ingen aning om vad som gjorde att jag drogs till BMW men det kändes helt självklart. Jag tog körkort för bara fem år sen vid trettioåtta års ålder och visste från början att jag skulle ha en E30. Visserligen är BMW för mig synonymt med 2002 men jag är alltför pragmatisk, oteknisk och snål för att ge mig på nåt sånt. E30 ser ut som ett barnbarn till 2002 så det får ändå duga.

En gammal lyxbil skulle däremot kunna vara en perfekt kompromiss, alltså att man hittar nåt som är skapligt modern samtidigt som det ser gammalt ut. Dessutom är Baader-Meinhof Wagen rätt billiga, jag har sett fina grejer på Blocket under tjugotusen, vilket är min absoluta övre gräns.