Sammanfattning om och till Xenon konvertering

[Alain]

Liten sammanfattning om och till eftermonterad xenonljus.
Eftersom det kan komma frågor om konvertering till xenonljus, här kan man läsa lite och får lite mera kött på ben.

Vad säger bilbesiktningen?
Enligt den EU-förordning som finns skall bilar utrustade med xenon i halvljus vara utrustade med en automatisk nivåreglering i lamphuset samt högtrycksspolning. Fabriksutrustade xenonbilar har denna utrustning och det är olagligt att montera xenonljus i halvljus utan motsvarande utrustning i efterhand. Kostnaden för att eftermontera sådan utrustning varierar kraftigt mellan modeller men rör sig i storleksordningen 10.000kr.

Xenonljus i dimljus anses vara otillåtet av svensk bilprovning.

Xenon HID kan dock monteras utan ovan utrustning i helljus, extraljus etc. Xenon i bilens helljus kan ge ljus motsvarande 3st extraljus med 100W halogen. Inget större behov av extraljus således. En klar fördel då inte många vill hänga på extraljus på sin premiumbil.

Kontrollbesiktning SBP: Enligt uppgift har SBP direktiv sedan december 2005 att kontrollera xenonljus.

Extraljus är mycket lämpligt att xenonkonvertera då man sparar en rejäl slant jämfört med att köpa en färdig xenonlykta. De kända märkena har ofta extraljus i samma utförande med eller utan xenon. Att konvertera den billigare halogenlampan själv med xenon kan oftast bespara tusentals kronor, per styck.

Vilken färg (K) ska jag välja?
En fabriksutrustad xenonbil har alltid färgtemperatur 4300K. K = Kelvin färgtemperatur. Max. 4300K stipuleras av gällande EU förordning beträffande xenonljus i vägtrafik. 4300K avger en krämvit ljusfärg. Vissa bilar kan till synes ha blåare sken, men det är då fråga om prismor och annat i lyktan som skapar denna effekt; på gatan är den alltid krämvit.

4300K är den starkaste xenonlampan med ca 3200 lm. Ljusstyrkan anges i Lumen (lm). Det mänskliga ögat kan dock hålla 5000K-6000K med dess ca 3000 lm som den starkare hos de en del betraktare. 5000K-6000K liknar nämligen det dagsljus vita ljuset som vi alla är så bekanta med. 5000K-6000K är den färg de flesta väljer vid eftermontering av xenon. Ju högre K-värde desto mer inslag av färg i lampan, och färg mörkar ljuset, dvs. sämre ljusvärde. 4300K-5000K rekommenderas, styrka vinner i längden över skönhet.

Hur snabbt tänder de upp?
Halogenlampan har ofta en relativt ögonblicklig uppstart till 100% effekt. Xenon HID kan av tekniska orsaker inte nå den snabbheten. I tändögonblicket sker en "explosion", ädelgasen i xenonlampan antänds medelst högspänning kring 23000V varefter gasen "brinner upp sig" till full effekt. Därav namnet gasurladdningslampa. En xenonlampa tänder alltså direkt och sedan segar den upp sig till full effekt.  I helljus så kan detta ibland upplevas som störande men normalt handlar det om 2-3 sekunder, inte mer. Ju tidigare du återgår till helljus efter ett möte, desto snabbare uppnås full ljuseffekt igen. Notera att snabbhet inte nödvändigtvis är en kvalitetsfråga.

Xenon i helljus & extraljus
Att konvertera bilens befintliga helljus eller extraljus till xenon är en lysande idé. Vad som avgör hur en ljusbild ser ut är alltid reflektorn, en lampa är en lampa oavsett placering. En 35W xenonlampa ger upp till tre gånger mer ljus än en 55W halogenlampa. Du får alltså främst starkare ljus på vägen och inte några radikala förbättringar av själva ljusbilden, för reflektorn är ju fortfarande densamma. Något längre räckvidd brukar det dock bli i normalfallet.

Normalbilisten saknar inte särskilda extraljus efter att ha satt xenon i bilens befintliga helljus. Men önskar man extra lång räckvidd på ljuset så är det ju särskilda sk. pencil extraljus som gäller.

Myter om xenonljus
Integrerat är bäst? Det finns drivdon i två utföranden, drivdon med integrerad tändmodul respektive drivdon med separat tändmodul. Alla välkända varumärken har båda varianter, även i dagsfärska bilar, så alternativet integrerad tändmodul är inte en kvalitetsfråga eller annan teknisk framgång, utan snarare en fråga om olika konstruktion. Och det viktigaste är driftsäkerhet och livslängd.

Risk för skadad reflektor?
Att det starkare xenonljuset kan skada lampinsatsen pga. därmed högre värmeutvekling är felaktigt. Tvärtom så är xenonljus mycket svalare än halogen, värmeutvecklingen är så låg att snön knappt smälter bort från lyktan. Därav kravet på högtrycksspolning gällande xenonljus. Inte ens xenonljus med effekt 50W blir varmare än vanliga halogen 55W.

Tekniska data
Xenon HID (High Intensity Discharge) är en gasurladdningslampa fylld med bl.a. xenongas. Denna gas antänds av högspänning via drivdonet (ballasten). Drivdonet omvandlar bilens 12V till startström bortåt 23.000V (nom. 85V). Xenonljus har funnits som tillval i serieproducerade bilar sedan tidigt 90-tal.

Den första generationen D1 ersattes ganska snart av D2 (D2S/D2R). D1 systemet finns kvar än idag men i förnyad version.

Exempel på bilar med olika lamptyper
Saab 9-5: D1S
Volvo S60/V70N/S80: D2R
Citroen C5: D2R
BMW: D2S
Audi: D2S

Vi rekommenderar: Om bästa möjliga ljusvärde prioriteras är det 4300K alt. 5000K som bör väljas. 6000K kan vara en kompromiss.  Fabriksutrustad xenon 4100K-4300K är krämvit på vägbanan.

Lumen (lm) anger en ljuskällas kvalitet/effekt. Beträffande HID gäller följande ca. lumenvärden: 4300K 3200-3400 lm, 6000K 2800-3000 lm respektive 8000K 2300 lm.

55W halogenlampa har färgtemperatur ca. 3000K-3200K och ger 1000-1400 lm.

Med Kelvin (K) avses färgtemperatur. Med högre (K) får man offra i ljuseffekt vad man får igen i skönhet, dock alltid klart mer ljus än halogen. Candela anger ljusintensitet.
 
Livslängd för xenonlampor är ca. 2000 tim. (kan gott hålla även 3.000 tim.), dvs. 2-3 gånger mer ljus på vägen varje dag i minst 5½ år vid 1 timmes dagligt bruk året om. Ljusvärdet minskar mot slutet av livslängden. Ekonomi: Jämfört med halogenlampor av bättre kvalitet är driftskostnaden ungefär densamma beaktat livslängden.

-------------------------------------------------------------------------------
Till slut.
Detta är en lånad text

Hej alla biltokar!
Jag har tagit reda på vad lagen säger om eftermonterat xenon på halogens lampor.
Detta är ett mail från vägverket där de berättar om reglementet

Möjligheten att eftermontera strålkastare med xenonljus (HID) eller som de också brukar kallas gasurladdningsstrålkastare (High Intensity Discharge headlamps) infördes i de svenska föreskrifterna den 1 januari 2002 och gäller både för äldre bilar och helfordonsgodkänna bilar som tagits i bruk.

Enligt 21 kap. Om belysningsinstallation i Vägverket föreskrifter (VVFS 2003:22) om bilar och släpvagnar som dras av bilar, skall helljus- och/eller halvljusstrålkastare med xenon/gasurladdning vara av typ som godkänts enligt ECE-reglemente 98 och ljuskälla till sådan strålkastare vara av typ som godkänts enligt ECE-reglemente 99. Halvljusstrålkastare skall vara så inkopplad i fordonets elektriska system att den förblir tänd när helljusstrålkastare används.

Fordon med sådana typgodkända halvljusstrålkastare skall dessutom vara utrustat med automatisk ljusnivåreglering enligt kraven i ECE-reglemente 48 eller EG-direktiv 76/756/EEG och strålkastarrengörare som antingen är typgodkänd enligt ECE-reglemente 45 eller uppfyller de tekniska kraven i reglementet. Dessa tilläggskrav skall kontrolleras och godkännas av Bilprovningen vid en registreringsbesiktning av bilen.

Av mailet kan vi då utläsa att all konvertering av helljus- och/eller halvljusstrålkastare kräver godkännande av ECE-reglementet och sedan en registreringsbesiktning.
Detta mail behandlar dock inte frågan om dimljus, har kollat upp det och Eu-regler förbjuder det på alla bilar, även nyare, därför du aldrig sett det fabriksmonterat heller.
Extraljus är dock helt lagligt och ha xenon lampor i, då man endå stänger av dem vid möten.
Nu till straff för de som ignorerar reglerna, mailade till trafikpolischefen i Kronoberg Lars-Erik Nilsson.
Mitt scenario var då att du åker på en flygande besiktning, kör med ej typgodkända konverterade HID hel/halvljus på bilen som Inte bländar och inte är någon direkt trafikfara för tillfället.
Hans svar blev följande:
Hej!
Påföljden blir böter (500:-) samt kontrollbesiktning (bedömning 2) med körförbud som påföljd om denna ej utförs inom föreskriven tid!
Hälsningar
Lars-Erik Nilsson
Trafikpolischef

Så nu när vi rett ut detta kan man då se följande, kör du ej typgodkända lampor konverterat finns risken att du får 500 kr i böter och får plocka av allt för besiktning på 300 kr.
Mitt råd är att låta bli hel/halvljuset och montera extraljus om du är ute efter ljuset, tycker du bilen ser bättre ut med xenon får man helt enkelt chansa eller lagligt konvertera för 7 000-15 000kr.

Hoppas du blivit klokare, det har jag iallafall!
MVH

[Alain]

Du har rätt, det kan man kalla detta för uppmaning till brott, den del om allmänt rekommenderas är borta,
Om du kan ta bort den också från din inlägg så det blir som en nollställning.

[Alain]

Eftersom du verkar kunna del del med xenon, tycket jag att om du vill kan gå in och ändra eller ta bort.
Hur kan dom skriva det om det inte stämmer? Funkar inte detta även om man byter hela lamphuset?

[andreas_lofgren]

Jag redigerar texten lite så att de lagliga (och mindre kontroversiella) bitarna blir kvar...

[Hornet85]

Kan bara säga att det är en jäkla skillnad på att köra med eller utan.
Har 4gånger 4300K 50w på bilen (Helljus och extralys) och det ger en riktigt god lysbild
(Har självklart inte något i mitt halvlys )

[Alain]

För bilägare i Sverige:
Det är inte tillåtet att eftermontera Xenonljus på en bil som inte haft detta option från fabrik.
Lagen säger att bilen måste ha automatisk höjdjustering av Xenonljus och att installera detta är ett avvikande från helbilsgodkännande som gäller alla bilar tillverkade efter 1996.
Chansen att SBP (Svensk Bilprovning) noterar Xenonljuset är ganska liten om man varit noga med att justera höjden på ljuset, men man bör vara medveten om att det kan bli bakslag på en besiktning om besiktningsmannen är nitisk. Att man justerat ljusen korrekt och att xenonljus ökar säkerheten tar våra myndigheter ingen hänsyn till. I detta fallet ses det bara som en lagöverträdelse efter den som utfört sådan uppdatering på sitt fordon med största sannolikhet gjort det för utseendets skull.

[gladiatör]

lite kompletering.

Fakta om Xenonljuset
HID-Lampa (Xenon- och Bi-xenonljus)
 
HID betyder high-intensity discharge (högintensiv urladdning), en teknisk term på en ljusbåge och på den urladdning som förekommer i en båglampa. HID-lampor för bilar kallas oftast xenonljus eller bi-xenonljus eftersom lampan är fylld med xenongas.

Xenongas används eftersom den minimerar lampans uppvärmningstid och ger maximalt med ljus snabbare än andra gaser, till exempel argon. Om man istället valde att använda argon, vilket man normalt gör i gatlyktor, skulle det ta flera minuter för lampan att ge maximal effekt. Xenonljus använder en metallhalidlampa som genererar mer ljus än sedvanliga wolfram- och halogenlampor.
 
Ljusstyrka
Xenonljus ger upp till 4 gånger mer ljus än en halogenlampa med samma effekt. Xenon finns i olika färgtemperaturer som t.ex. 4300 Kelvin (riktigt vitt ljus) och 6000 Kelvin (en gnutta blått ljus i det vita), dock är det endast vitt eller gult ljus som är godkänt halvljus för standardkörning, vilket gör att endast xenonljus med 4300 Kelvin är godkänt i Sverige. Ljusspektrat från ett xenonljus är inte regelbundet, vilket solljus är. Färgåtergivningen är medelmåttig, men det är inte heller det som efterfrågas utan ljusmängden. 
Besiktning
 
Europeiska fordon med xenonljus skall enligt ECE-direktiv 48 vara försedda med typgodkända strålkastarrengörare, högtrycksspolning på glaset, samt automatisk nivåreglering av strålkastare. Detta direktiv har tillkommit för att säkerställa att mötande trafikanter inte i onödan besväras av det starka ljuset. Svensk bilprovning godkänner inte eftermontage av xenon på halvljus, samt numer även dimljus, av denna anledning.

Dock har bl a vissa bilar från Volvo, V70/XC70/S60/S80 -05 -06 -07, och Volkswagen, Passat fr o m-04, samma strålkastar-utseende till halogenglödlampor som till xenonurladdningslampor, vilket gör att vissa eftermonterade xenonljus passerar obehindrat genom Svensk bilprovning.
 
Återvinning
Xenonljuslamptyperna D1R, D1S, D2R, D2S och 9500 innehåller tungmetallen kvicksilver. Detta gör att sådana lampor alltid skall lämnas till återvinningsstationer. Nyare typer av xenonlampor, D3R, D3S, D4R, och D4S, innehåller inte kvicksilver men kan inte ersätta äldre lamptyper eftersom strålkastarna inte är gjorda för dessa, vare sig elektriskt eller fysiskt.