Varningar.

[Leif L]

http://www.testfakta.se/motor/article60842.ece?utm_source=apsis-anp-3&utm_medium=email&utm_content=unspecified&utm_campaign=unspecified

[Alain]

Tre gånger blev jag stoppad förra året av sånt folk, tre gånger sa jag till dem att nu ringer jag till polisen och de kommer snart, tre gånger satt dom sig i bilar och åkte från platsen.
Ofta är det zigan som gör det.

[CarpeDiem]

Jag har aldrig stannat vid vägrenen, kör bara vidare.

[Davve]

Hihi, att folk ens går på sådant. 

[Alain]

Hihi, att folk ens går på sådant. 

Det är inte bara det, ofta är dom på 70 vägar och dom står mitt på vägen och stoppar dig, man kan inte göra annat än att stanna.

[Galant turbo]

Det är märkligt hur lättlurade folk är.

Samtidigt är det tragiskt att det ska behöva vara så här. Jag har stannat i alla tänkbara gånger vid stående bilar längs vägen, där det oftast varit slut på bränsle som är problemet. Jag har då erbjudit skjuts till närmaste bensinstation där de fått köpa en dunk och fylla på. Sen skjutsat tillbaka och kollat att allt gick bra. Jag har ibland en reservdunk i bilen, dock nästan alltid tom, den "lånar" jag vid tillfällen ut också, det har alltid gått bra.

Jag kommer att fortsätta att stanna vid fordon som ser ut att behöva hjälp. Man läser situationen rätt snabbt om det är en blåsning eller ej.

Jag hamnade i en knivig situation en gång mellan Östersund och Sundsvall, en bil med halva mitt bohag i, i det här fallet allt som var värt något för en tjuv, elektronik och HiFi-prylar. En relativt ung kille stannade och frågade om han kunde hjälpa till. Jag stod ju "mitt på" E14  sent på natten så jag var tacksam om han kunde bogsera mig till närmaste P-ficka. -Det var inga problem, och så vart det gjort. Efter han hade skjutsat mig till närmaste mack och tillbaka så startade bil-jävulen inte ändå...

Han erbjöd då ödmjukt att han kunde skjutsa mig tillbaka eller dit jag skulle, det var okej vilket som. . Var i princip mitt emellan start och mål så det slutade med att vi lastade över grejorna i min bil in i hans och så skjutsade han mig till Sundsvall och hjälpte till att lasta ur,  bil-helvetet fick stå kvar på parkeringsfickan. 

Väl framme i Sundsvall och grejerna urlastade var jag nästan tårögd av glädje och tacksamhet och fyllde hans bensintank full, - det var det minsta jag kunde göra kändes det som. Han vart nog nästan lika lycklig som jag, han fick 50 liter bensin, körde upp runt 20 kanske. Vad som hade hänt med min "Galant Turbo" är ett annat kapitel...

Men den typen av medmänsklighet är helt ovärderlig. Den försvinner mer och mer p.g.a. personer som utnyttjar den, -men jag kämpar emot genom att inte vara så dömande rakt av, -läs situationen!

Med lite insikt så skiljer man snabbt på en situation som är verklig eller en "scam".  Jag kan skriva spaltmeter om detta men nog med OT i OT.

[Alain]

Det är stor skillnad mellan ena situation till andra, klart att jag stanna när någon vicka åt mig pga han/hon behöver hjälp med bilen.
Man kan vara glad när man själv sitter i klister och får hjälp av någon. 

[Galant turbo]

Kom att tänka på en till lite lustig situation som jag råkade utför.

Jag var rätt ung och pank och hade stannat sent en natt mitt i obygden på en tankautomat för att tanka. Då kommer en ruskigt stor tatuerad mörk kille fram mot mig. Jag trodde jag skulle bli rånmördad, så fördomsfull är man . Han visade sig vara norrman och hade fått slut på bensin i närheten. Han hade bara norska kontanter och tankautomaten tog bara kort.

Så han undrade försiktigt om han kunde få tanka sina dunkar på mitt kort mot att jag fick norska kontanter. -Luktade lurendrejeri lång väg. Men jag tänkte att är det sant så sitter ju killen i en svår sits, kallt och ute i obygden utan någonstans att ta vägen. Så jag tyckte det var bättre att fria än att fälla, så jag trodde på honom och tankade upp hans dunkar. Jag fick bra kompensation i form av norska sedlar (som var äkta)  Killen var grymt tacksam.

Det här är nästan 20 år sen, -det kanske var bättre förr? 

[Gemini__]

Härlig anekdot! Mer sånt.   
 
Du nämnde att man bör läsa av situationen från fall till fall vilket jag håller med dig om. Har stannat och hjälpt till när folk fått punktering osv. Likväl har jag varit nära att stanna genom att släppa på gasen och sakta in men ångrat mig strax därpå efter att jag hunnit läsa av situationen (av olika anledningar).
 
Mvh:
Thomas

[Galant turbo]

Jag har oändligt antal anekdoter! 

En annan lustig en när jag själv fick hjälp utspelade sig för ca 10 år sen då jag hade ett nattjobb som truckförare på ett lager i Birsta. Hade jobbat klart och skulle åka hem på småtimmarna en dag mitt i veckan. Det var runt 20 grader minus och jag startade upp min trogna gamla Galant.

Med motorn på tomgång började jag skrapa rutorna, när jag skrapar sidorutan fram ser jag att låsknappen rör på sig, -men va i h-e! Knappen åkte ner och dörrarna låste sig...

Rutinerad skrotbilsförare som man var hade man stor verktygslåda med, -men det hjälpte ju föga då den var i säkert förvar i bilen. Helt öde parkering på ett industriområde och lagret jag kom ifrån hade stängt. Det var bara att bita ihop i kylan och gå ut på vägen och vifta efter hjälp, var gles trafik minst sagt. Men första bilen stannade faktiskt, och det var en lite hantverkarbil full med verktyg. 

Jag fick låna en skruvmejsel och en hammare, sen rök låskolven i dörren. Den tacksamhet jag kände då var obeskrivlig. Lika obeskrivlig var känslan att se låsknappen långsamt röra på sig för att sedan hoppa ner med ett klick i alla dörrar...

Jag kan fortsätta hela dan med såna här anekdoter haha.

[Galant turbo]

Var det jag som skrev "nog med OT i OT"? -Tar tillbaka det, det här väckte mycket roliga minnen.

En resa från Arvika till Sundsvall slutade med ett haveri utöver det vanliga och en helt okänd man hjälpte till i en svårlöst situation.

Vi var 5 personer i bilen och full festivalutrustning med, dvs miltärtält, enorm stereo m.m. Fullastad i skuffen, på taket och på dragkroken satt militärtältet fastspänt på en cykelhållare.

Galanten var rejält sänkt innan och den gav över 200Hk mot originalets 108hk. Fort gick det, -för fort...
I ett gupp i alldeles för hög fart small det till och varvmätaren stog på max. Ingen drivning alls och det lät väldigt illa. Rullade in på vägrenen som inte fanns och hann inte ens öppna huven innan man anade att det var allvarligt. Det rann olja på asfalten och det var bucklor på huven!

Det visade sig att ett växellådsfäste gått av i guppet så lådan sjönk ner lite, det gillade inte den inre drivknuten så den exploderade. Men den yttre knuten fungerade ju så drivaxeln for runt som en visp inne i motorutrymmet och sprutade lagerdelar samt slet sönder allt i kablar och slangar som fanns.

Det var inte nog med det, eftersom drivningen försvann i hög fart så övervarvade motorn så hårt att vipparmarna slog igenom ventilkåpan så olja sprutade över grenrör och turbo så det vart en enorm rökutveckling. Oljan på marken kom från växellådan, det var ett hål där det satt en drivaxel tidigare. 

Givetvis hade jag verktygslådan med, men jag kände mig besegrad här.

Men då kom den räddande ängeln, en äldre mycket märklig man i en gammal militärjeep stannade och frågade om vi behövde hjälp. Det behövde vi så klart. Han bogserade oss till ett lämpligt ställe att lämna bilen på, sen skjutsade han oss till närmaste by, -tror det var Mora. Blev några mil och troligen väldigt många liter bensin med den bilen, men han vägrade ta emot bensinpengar. Världen skulle se bättre ut om alla var som honom!

Vart rätt krångligt och besvärligt innan vi tog oss hem med all utrustning. Men bilen lagade jag och laddade ännu mera i nästa version.