M5 2000

[Galant turbo]

Då var pärlan i trafik igen. Har monterat den elstyrda tryckackumulatorn till Vanosen och har inte haft ett enda rassel vid uppstart än, men har inte gjort så många starter heller iofs. Nya framdäck har inhandlats men jag har inte hunnit montera dom än.

I morgon kommer en kille för att kolla på den, den kommer att säljas under våren. 

[Fredrik M]

Hoppas M5an fortsätter bli vårdad ömt.

[Galant turbo]

Två välbekanta profiler här på forumet har visat intresse, blir det någon av dessa herrar som köper den är jag övertygad om att den kommer att vårdas ömt i framtiden!

[Alain]

Kan tänka mig att du blir lite ledsen att sälja den, kanske inte nu men om 3-4 år kommer du att sakna den oerhört mycket.
Så känner jag så även idag efter 6är efter att jag sålde min E38 750 och nu vet jag att den blev skrotad i Malmö. Usch! Sund!
Trevligt att det är bekanta profiler här på forumet som är intresserade.

[Lasse-SL500]

Fin bil och kul bilder från bröllopet!


Jag har rötter från Sundsvall, pappa, farfar, farfarsfar etc - en lång tradition av Sundsvallare. Min pappa och farfar var klasskamrater med Knausts barn, så de lekte mycket tillsammans och jag har hört många historier om Knaust när jag var liten. Men jag är född och uppvuxen i Tokholm, på mammas sida är det 4-5 generationer Tokholm (så långt jag känner till) -- så jag har inte personligen någon koppling till Knaust annat än historierna från när man var liten, och naturligtvis trappan i hotellet: den är ju känd i hela Sverige.


Håller med Alain att man ångrar att man sålt bilar efter några år. Har dock respekt för att man gör sig av med saker som kostar, det är vettigt - även om man kanske saknar dem efter ett tag. Jag hade en svart E38 740iA som jag köpte 2004 och sålde 2010. Vet inte riktigt varför jag sålde den ärligt talat. Svart var den med tvåfärgad inredning lavendelgråa sportstolar (eller Countour-sitze som de kallas i E38), svarta mattor och svarta/lavendelgrå dörrsidor med Vavona-lister. Hela färgkombon var smakfull tyckte jag, och ganska ovanlig.

Saknaden blev så svår att jag köpte en annan E38 ett drygt år senare. Också en svart, men en iL (den långa) med svart nappainredning. Även den med sportstolar.

Har en M5 -01 även, precis som du. Fast min är Carbon med tvåfärgad svart/Imolaröd inredning och titanlister. Lite "bordell" över det röda, men det är kul - M5 är en lite kryddigare pastill än de "vanliga" E39:orna och jag tycker det kan få märkas. Man vänjer sig vid det röda mot det blåsvarta - tycker om det. Min är en långmilare - 27 000 - men i övrigt i trevligt originalskick. Trevliga bilar.    Men min gamla E38 är ändå "fetare" på något sätt, så otroligt bekväm.